Armbågsledsdysplasi behöver inte hindra din hund från att njuta av livet fullt ut

Din hunds leder behöver bara lite vård och omsorg.

Hundar, särskilt av den lite större sorten, älskar och behöver motion. Särskilt i en stor trädgård eller i en hundpark. Men vissa kan inte vara så rörliga som de drömmer om i sin fantasi på grund av olika ledproblem, oavsett om det rör sig om en stukad fotled eller något allvarligare, som artrit eller en av dess föregångare: armbågsledsdysplasi hos hundar.

Vad är armbågsledsdysplasi hos hundar?

Armbågsledsdysplasi hos hundar är en ärftlig led- och/eller vävnadssjukdom i en eller båda av hundens främre armbågsleder.

Hundars armbågar består av tre olika ben: radius, ulna och humerus. Armbågsledsdysplasi uppstår när dessa tre ben har svårt att passa ihop som de ska, vilket leder till onormal viktfördelning som orsakar hälta.

Armbågsledsdysplasi är egentligen en paraplyterm för flera avvikelser i hundars armbågsleder, som kan förekomma var för sig eller tillsammans med varandra i svårare fall. Dessa sjukdomar är vanligen ärftliga hos större hundraser som berner sennen eller golden retriever, men kan drabba nästan alla hundar.

Tecken och symptom på armbågsledsdysplasi hos hundar

Trots att det finns flera olika versioner av ED är symptomen desamma.

Tecken och symptom på armbågsledsdysplasi hos hundar inkluderar:

  • Hälta i det ena eller båda frambenen
  • Stelhet, särskilt efter att ha legat ner eller när det regnar
  • Ovilja att motionera
  • Utåtvridna fötter

Hälta innebär att en eller flera lemmar inte kan användas korrekt. Den är oftast förknippad med smärta eller skada och kan visa sig antingen under de första 5-7 månaderna eller under medelåldern, vilket understryker vikten av att vara en uppmärksam djurförälder.

Hur diagnostiseras armbågsledsdysplasi?

Armbågsledsdysplasi är tyvärr orsaken till många veterinärbesök. Enligt kirurgen är armbågsledsdysplasi den vanligaste orsaken till hälta i frambenet hos hundar.

För att ta reda på om hältan är orsakad av armbågsledsdysplasi eller inte kommer din veterinär troligen att använda en kombination av klinisk undersökning och röntgen. En klinisk undersökning gör det möjligt för läkaren att med egna ögon se din hund gå, trampa och stå och notera eventuella rörlighetsproblem, medan röntgenbilder brukar visa om det finns artrit eller om hunden har utvecklingsavvikelsen UAP (ununited anconeal process), som är en form av armbågsledsdysplasi. I vissa fall kan det vara motiverat att göra en datortomografi eller en magnetröntgen för att ställa diagnos.

Hur man behandlar armbågsledsdysplasi hos hundar

Vovvar med diagnosen armbågsledsdysplasi kan fortfarande leva ett långt och lyckligt liv med rätt behandling. Det främsta målet med behandlingen är att fördröja uppkomsten av artros och kan omfatta kirurgi, men inkluderar också vanligtvis smärtbehandling.

Behandlingen beror på hur allvarliga symptomen är. Medicinsk behandling kan innebära att man använder en rad olika metoder, som exempelvis NSAID-preparat, kosttillskott som glukosamin, stamcellsterapi, måttlig motion och sjukgymnastik.

NSAID är en sorts smärtstillande medel som de flesta människor känner till i form av aspirin och ibuprofen, men det finns vissa typer av NSAID som veterinärer kan skriva ut till din hund för att lindra obehag.

Att leva med armbågsledsdysplasi

Även om armbågsledsdysplasi hos hundar är ett långvarigt tillstånd som inte går att bota behöver det inte förkorta din hunds liv så länge du gör några justeringar i hundens rutiner.

Det blir allt viktigare att övervaka din vovves kost så att du kan hålla hundens vikt på en hälsosam nivå. Ju mindre belastning på lederna, desto bättre. Det innebär att du måste utforska nya träningsalternativ, särskilt sådana som har låg intensitet.

Simning är en bra lågintensiv motionsform för hundar. Det bidrar också till att öka rörligheten i benen, vilket kan bidra till att förebygga eller minska den stelhet som din hund vanligtvis drabbas av efter träning.

Att gå i koppel med hunden är en annan bra aktivitet med låg belastning, eftersom du kontrollerar tempot och vilken terräng ni går i. Detta är att föredra framför att exempelvis springa runt i en hundpark, vilket är en okontrollerad aktivitet som kan ha negativ påverkan på hundens leder eftersom du inte kan begränsa hur den rör sig.

På det hela taget kan armbågsledsdysplasi vara ett obekvämt tillstånd för din bästa icke-mänskliga vän. Men med rätt behandling och rätt anpassningar i livet kan de vara lyckliga och friska i många år framöver.

error: Innehållet är skyddat
Search