Hundar är nyfikna djur, men ormar är vanligtvis inte de vänner som din hund bör gå fram till. Om de ändå gör det kan det vara en livräddare (bokstavligen) att veta hur man agerar snabbt.
Beroende på var du och din hund bor kan ett ormmöte vara allt från en tillfällig ångest till en mycket verklig mardröm.
Det finns mer än 3 000 ormarter i världen, vilket är mer än tio gånger fler än antalet hundraser. Ja, det är en stor skillnad! Alla ormar är dock inte giftiga, bara cirka 600 arter.
Det är dock alltid bra att vara förberedd om en orm blir skrämd och hugger ditt pälsdjur.
Symtom på ormbett hos hundar
Om din hund har blivit biten av en orm kan den börja uppvisa vissa symtom som låter dig veta att den inte mår bra. Håll utkik efter dessa möjliga tecken:
- Märken av ormbett (ofta på hundens ansikte, hals eller ben)
- Svullnad och blåmärken runt bettet
- Plötslig svaghet och kollaps
- Ovanlig aggression från hunden på grund av obehag från bettet
- Blödning från bettet
- Chock
- Ostadighet i bakbenen
- Blodig urin
- Diarré
- Kräkningar
- Överdriven salivering eller dregling
- Utvidgade pupiller
Vad du ska göra när din hund har blivit biten av en orm
Först och främst ska du ringa din veterinär omedelbart och berätta vad som hänt och att du är på väg. De flesta husdjur överlever ormbett om de behandlas omedelbart, beroende på var bettet/betten har skett och hur känslig hunden är för giftet.
Man kan be dig identifiera ormen antingen via telefon eller vid ankomst, vilket är till stor hjälp för veterinären. Försök dock inte att fånga ormen själv. Om du är orolig för ormen på din personliga egendom kan du ringa djurskyddet för att kontrollera situationen, efter att ditt husdjur har fått den vård det behöver.
Om du misstänker att bettet är giftigt, tillhandahåll första hjälpen efter att du ringt veterinären. Det är viktigt att veta att första hjälpen inte ersätter veterinärbesök utan är ett komplement.
Skölj såret med vatten för att minimera effekterna av giftet.
Håll såret under hjärtat för att förhindra att giftet sprids till andra delar av kroppen.
Om din hund har slutat andas, utför hjärt-lung-räddning om du vet hur det går till. Om inte kan du be om vägledning när du pratar med veterinären i telefon.
Behandling av ormbett hos hundar
Om din hund blir biten av en orm som inte är giftig, eller av en giftig orm som inte injicerat något gift (även kallad ett torrt bett), behandlar veterinärer det som ett sticksår. Det här innebär en kombination av sårrengöring samt antibiotika, antihistaminer som benadryl och/eller antiinflammatoriska läkemedel.
Giftiga bett ska behandlas som en medicinsk nödsituation (och kommer att behandlas så snart du kommer till veterinärkliniken). Behandlingen av ett giftigt bett beror på vilken typ av orm som har bitit. Det samma gäller prognosen för din hund.
Bett från skallerormar och korallormar är de mest livshotande för hunden och kräver motgift samt behandling för att förhindra chock. Bett från kopparormar behandlas vanligtvis med en kombination av antihistaminer, antibiotika och vätskebehandling, vilket minskar risken för hypotoni och/eller chock.
Chock är ett livshotande tillstånd där patientens cirkulationssystem börjar kollapsa. Man kan se blekt tandkött, kalla extremiteter – fötterna, svansen och huvudet börjar bli kalla.
Chock kan också orsaka andningsproblem, vilket inte bara kan innebära andningssvårigheter utan också snabba, ansträngda andetag. Allt detta är tecken på att bettet troligen var giftigt.
När ett husdjur hamnar i chock börjar veterinären behandla tillståndet. Detta innebär att försöka höja blodtrycket med hjälp av vätskebehandling, samt att försöka värma upp hunden för att uppmuntra blodflödet till de påverkade kroppsdelarna.
Det viktigaste är naturligtvis motgiftet.
Efter att ett motgift injicerats börjar veterinären fokusera på andra delar av patientens kropp som kan behöva extra uppmärksamhet på grund av förgiftningen, till exempel levern eller njurarna.
Återhämtning och efterbehandling av ormbett hos hundar
Återhämtningsperioden efter ett ormbett som inte är giftigt är ganska vanlig och tar 3-5 dagar. Under den här tiden är det viktigt att djurägarna håller ett vakande öga på sticksåret, samt ser till att vävnaden runt området läker på ett hälsosamt sätt som motverkar infektioner.
Tyvärr är det möjligt att ditt husdjur kan få bestående effekter av mötet med en giftig orm, men en veterinär kan berätta vad du kan förvänta dig.
Om patienten blivit förgiftad måste vi hålla koll på efterverkningarna på organen. Om dessa patienter drabbats av levertrauma övervakar vi genom blodprov och ger leverstödjande kosttillskott och diet för att hjälpa levern att regenerera.
Andra organ, som njurarna, kan få oåterkalleliga skador på grund av att de inte kan regenerera på samma sätt som levern. Veterinärer och djurägare bör därför hålla ett öga på tidiga tecken på njursjukdom.
Om hundens mag-tarmsystem har blivit påverkat på grund av chockreaktionen, beroende på tarmrörelser och tarmaktivitet, kan din veterinär också ge dig antacida läkemedel.
På det hela taget bör du hålla ett vakande öga på ditt husdjur efter att du har skickats hem. Detta för att se till att eventuella återkommande effekter noteras och meddelas din veterinär.
Förhindra framtida ormbett
Slumpmässiga möten med ormar på bakgården förekommer. När allt kommer omkring är det så att vilda djur kryper vart de vill. Om du är orolig för att få problem med ormar på din bakgård finns det några lösningar som du kan utforska.
Håll gräsmattan klippt till minsta höjd. Det ger ormarna mindre utrymme att gömma sig och de tycker inte om att vara exponerade under långa perioder.
Samma sak gäller diverse föremål som ligger på gården. Håll föremålen så långt från marken som möjligt för att avskräcka ormarna från att krypa in i en trädgårdsslang eller en vedhög.
Ormar ogillar hårda, grova ytor. Stenar och/eller komposttäckning kan avskräcka dem från att vistas på din fastighet.
När det gäller promenader eller vandringar i ormrika områden kan du hålla dig och din hund utom fara genom att stanna på stigen och hålla din hund kopplad. Hundar löper större risk att bli bitna om de irrar in i högt gräs och skuggiga områden utanför en asfalterad väg. Skallerormar är också nattaktiva, vilket innebär att promenader på dagen är det bästa alternativet för dig och din pälsbeklädda vän.
Var försiktig där ute!